Topeliusgymnasiet i Nykarleby

TG tipsar

Det levande Pentinkulma

19 mar , 2018, 19.11 jakobholm

 

Finlands första halvsekel som en självständig nation var en splittrad tid, fylld av förakt, lidande och motstridiga ideologier. I skolan läser vi om nationalismen, socialismen, inbördeskrig, fattigdom, Ståhlberg, Lapporörelsen och krig mot vår östra granne. I Väinö Linnas klassiker Här under polstjärnan fick jag däremot läsa om Finlands invånare och deras attityder, känslor och kamp för överlevnad i det nyfödda Finland.

Trilogin Här under polstjärnan skrevs av Väinö Linna mellan 1959 till 1962, de tre delarna har på svenska fått namnen Högt bland Saarijärvis moar, Upp, trälar! och Söner av ett folk. Böckerna utspelar sig från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet i den fiktiva byn Pentinkulma i Tavastland, Finland.

Den första boken börjar med torparen Jussi som dikar ut ett kärr på vilket han bygger sitt torp och bildar en familj som tar namnet Koskela. Familjen Koskela står i berättelsens centrum genom hela trilogin som följer flera generationer där männen Koskela står i huvudrollerna. Alla som bor i Pentinkulma, kvinna som man, vit som röd, måste tampas med sin tids bekymmer. Att värna om sitt hem och sin jord, att kämpa för medborgares rättigheter, att ta ställning i ett politiskt splittrat land, att förtrycka ilska och att se döden i vitögat för att skydda sitt fosterland. Dessa konflikter genomlider familjen Koskela och de andra invånarna i Pentinkulma.

Pentinkulma och dess invånare formas i handlingen både av det nationella och lokala. Genom pentinkulmabornas ögon fick jag som läsare ta del av små och stora konflikter och relationer som lämnar spår både i karaktärerna och i berättelsens gång. Linna har enligt mig lyckats helt utomordentligt med karaktärsbyggandet vilket gjorde att jag helt klart kunde känna känslomässig inlevelse när karaktärerna upplevde lidande eller glädje. För Här under polstjärnan handlar inte bara om sorg, utan även alla de glada stunder som finns däremellan.

Det som gör Här under polstjärnan så viktig är just att den sätter liv till en tid som vi ofta bara läser om i skolmaterial, faktaböcker eller reportage. Böckerna om det levande Pentinkulma är så mycket mera än sin tids historiska händelser, mer än kända namn, årtal och antal döda. Väinö Linnas trilogi låter människorna stå i centrum, den tids människor som levde i glädje och sorg. De människor som kämpade och blödde för att skapa vårt Finland, landet här under polstjärnan.

 

Kommenteringen är stängd.