Topeliorden

Året var 2012 och f.d topelian Jonas Forsbacka gav oss en inblick i utseendet på en fattig studerandes dator. Det här är ett aktuellt fenomen hos ungdomar och därför kände jag ett behov av att ge Forsbacka en uppdaterad version. Det är 8 år senare och mycket har förändrats. Eller?

Innan du läser den här versionen, läs Jonas Forsbackas inlägg här!

Den dysfunktionella knappen lever vidare. Eller ja, man inte kan säga att den lever då den är dysfunktionell, men ni förstår. Jag har tur. Min dysfunktionella knapp är inte så nödvändig. Piltangenten till höger. (Nu säger jag inte att den tangenten är onödig. Somliga finner kanske nytta av den, men eftersom jag väldigt sällan spelar något spel på min dator har jag hittills inte behövt klaga på den. Och hej, skoldatorn är till för skolan, varför skulle jag använda den till något annat än skoluppgifter? *host*)

Forsbacka anser att en fattig studerandes dator ”bör också innehålla minst en mapp eller lagringsutrymme som inte innehåller någon typ av organisation” och jag kan med gott samvete säga att så är fortfarande fallet. Om möjligt är mappen ännu mera oorganiserad. Vi lever i 2020 och världen har blivit alltmer multimodal, mappen har fått mera material och inte har vi ungdomar blivit mera organiserade av oss.

Dessutom, något som Forsbacka och hans kumpaner inte behövde tänka på, är datorns betydelse nu under undantagstiderna. Datorn är guld värd. Den är helig. Vår räddare i nöden. Dock fungerar den inte utan nät. Och vi människor uppskattar bra nät. Hur var det på din tid, Forsbacka, var du tvungen att oroa dig för att inte kunna koppla upp dig på Google Meet när du skulle ha lektion? Jag tror inte det. Fast vad är då bättre, att datorn inte är avgörande för ens studier eller att kunna ha lektion medan man ligger i sängen i pyjamas?

Sist men inte minst – en dator kostar fortfarande pengar. Så nej, vi kan inte heller köpa en ny dator. Finland har ännu inte gjort studier billiga för studerande, inte ens i undantagstider.