Topeliorden

Definiera hjälte. Det var en uppgift vi fick på modersmålslektionen och jag började fundera. Stark, osjälvisk och perfekt skrev jag ner i mina anteckningar. Jag fick en bild av Batman i tankarna. En problemfixare och räddare i nöden. Sedan skulle vi skriva ner på en liten papperslapp om en gång då vi varit hjältar själva. Jag kollade på mina anteckningar igen och började leta i hjärnan. När har jag varit stark, osjälvisk och perfekt? Min fysiska styrka är ju ett skämt vilket är lite oroande eftersom militärtjänstgöringen är ett halvår bort, jag kan heller inte direkt säga att jag är särskilt osjälvisk, tvärtemot skulle jag säga att jag är ganska duktig på att sätta mina egna behov först. Är jag perfekt då? Jag kollade ner på mina byxben och såg en chokladfläck från gårdagen. Njäää. Jag nöjde mig med svaret att jag inte hade varit en hjälte någon gång.

Under några veckor har tankarna gått fram och tillbaka. Jag bytte gymnasium förra våren medan distansundervisningen var i full gång. Jag hade bestämt redan i början av året att jag skulle testa två perioder i Topeliusgymnasiet i Nykarleby för att sedan avgöra om jag skulle byta. Det kallades ett utbyte så länge jag fortfarande var inskriven i det gamla gymnasiet. 

Jag drunknade i skoluppgifter och prestationsångest och jag hade aldrig känt mig så instängd och ensam som jag gjorde i början av förra året. Jag delar in min gymnasietid i del 1 och del 2, första gymnasiet och TG. Del 1 var en tung tid präglad av mobbning, drama och stress. Här var det viktigaste att allting skulle se bra ut utifrån. Både för mig själv och från gymnasiets sida. Jag var så otroligt mån om att jag skulle vara den perfekta eleven att jag helt glömde bort att jag också måste må bra själv. Sedan hjälpte det inte att gymnasiet var mycket prestationsbaserat. Det viktigaste var att gymnasiet skulle se bra ut i statistiken, hur det såg ut i praktiken och vad eleverna själva mådde bra av var mera en bisak. 

När jag upplevt att en lärare betett sig respektlöst och elakt mot mig och de andra eleverna skulle jag inte göra någon stor grej av det. Det uppmuntrades att säga vad man tycker och stå emot orättvisa men tydligen inte i situationer som kunde förstöra gymnasiets image. “Vi har ju löst det redan” fick jag som svar. Alla dessa faktorer samt problem i mitt eget privata liv gjorde hela del 1 till en väldigt utmattande period. Om jag skulle ha fortsatt i del 1 skulle jag inte gå i något gymnasium just nu för jag var så otroligt slut att jag skulle ha hoppat av gymnasiestudierna helt. Beslutet att övergå till del 2 var min räddning. Det visste jag inte vid beslutet men jag vet det nu.

Räddning? Räddare? Hjälte? Var det faktiskt jag som var hjälten i denna situation? I detta beslut briljerade jag inte med min fysiska styrka, beslutet kan anses vara ganska själviskt och fortfarande är jag ju inte perfekt. Kan jag faktiskt kalla mig själv hjälte? Kanske jag måste ta mig en ny funderade då det kommer till min definition.

Jag har kommit fram till att hjältedåd kan vara både stora och små samt att man kan göra dem både för andra och för en själv. Det kan handla om att låta sig själv ta en paus ibland, att anta nya utmaningar eller som för mig, att uppoffra någonting i sitt liv för att slutligen få det bättre i slutändan. I TG frågar lärarna mig hur jag mår, hur mycket läxor och arbete jag har, de anpassar deadlines samt ger mig utrymme att tycka, säga och drömma. Om jag behöver någon att prata med kan jag sätta mig ned bredvid vem som helst av mina klasskompisar. Jag är aldrig ensam och jag är aldrig instängd. Kanske är det de här små sakerna som egentligen betyder så otroligt mycket. Denna stora vändning var ett samarbete mellan mig själv och gymnasiet. På så sätt var också TG min hjälte. Det är så jag tror det fungerar. Vi är hjältar allesammans, faller en så lyfter de andra upp. 

Det jag slutligen vill säga är att allting kan ändra och vända så otroligt fort att man knappt kan tro det. Förändring är inte något att frukta. En ny verklighet blir en vanlig verklighet snabbare än man tror. Det är ditt liv och det är din framtid. Här kan en förlust leda till en vinst. Möjligheterna är ju oändliga.

Om en hjälte skulle rädda dig vad skulle hen göra då? Vart skulle hen ta dig? Vad skulle hen ge dig och vad skulle hen ta bort? Lyssna på hjälten en stund.

Texten är skriven av en studerande vid Topeliusgymnasiet.