Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Förebilder,Identitet

Har din pappa inte lärt dig hålla käft?

6 Mar , 2018, 16.25 wilmasandstrom

 

När man var liten var det självklart att sportlov innebar en vecka fylld av skridskoåkning, skidåkning och pulkabackar, men nuförtiden känns den där tomma veckan mest som en lättnad när den nästan är helt tom med någon enstaka programpunkt. Just därför har jag kunnat ägna hela veckan åt att ligga i sängen med skärmen ungefär en decimeter från näsan 24/7 och då också upplevt en sak. Lovisa Karlsson, även känd som LakiDoris, en youtuber och influencer från Sverige lade upp en kort och oredigerad video på Instagram där hon dansade med till låten My Boobs Are Okey av Lene Alexandra med överkoppen bar, och då på ett helt osexuellt sätt, bara komiskt och vardagligt helt enkelt. Men ändå väckte detta en hel del debatt i kommentarsfältet där de flesta tog det hela mycket positivt, men en del verkade också förvirrade och rent av hatiska mot hela konceptet.

My boobs are ok

A post shared by Lovisa Karlsson (@lovisak97) on

”Hora”, ”Så skämmig”, ”Folk här behöver Gud”, ”Kan någon få bort fläskdoris från instagram?”, ”Du är ett objekt”, ”Hon är både dum och jävligt ful, jag förstår varför hon måste visa brösten för uppmärksamhet”. Jag vet inte ifall jag borde skratta, gråta eller bara bli arg. När jag försöker förklara för de människor som skriver hora och slampa i kommentarsfältet varför det borde vara okej för en kvinna att visa sig med bar överkropp utan att det ska behöva vara sexuellt så får jag läsa orden hora och ful, men den här gången riktade mot mig.

Jag blir till sist så trött på det hela att jag slänger ur mig en och annan förolämpning som legat och gnagt i halsen till de som hatar i kommentarerna innan jag återgår till att se på den där serien som jag redan sett minst fem gånger. Min telefon fortsätter att plinga till då och då med ännu fler aviseringar från inlägget; folk som säger att det visst är okej, hjärtan, ”jävla feminist”, ”Queen”, ”Dö!”. Jag drar en djup suck och stänger ner webbläsaren på datorn, samtidigt som det där sista plinget får mig att se ner på den upplysta lilla skärmen. Ett privat meddelande. ”Slyna! Har din pappa inte lärt dig hålla käft?” En rysning går igenom mig. ”Kanske någon borde läxa upp dig?” Meddelandena följs av en kukbild och jag känner mig nästan spyfärdig när jag ser den, även om det bara är för en knapp sekund. Det hela känns plötsligt väldigt äkta, för personen bakom orden är ingen pojke på 12 år som inte förstår bättre, han är en vuxen man som faktiskt rör sig och andas, precis som jag, en människa.

Jag hinner inte tänka så mycket innan jag har blockerat personen och tagit bort min kommentar som är riktad till honom på inlägget, men orden och hans profilbild har etsat sig fast. Tjockt mörkt hår och bruna ögon med långa ögonfransar och ett brett leende. Men inget av det verkar vackert för mig längre, nu ser jag bara ett monster. Jag överväger att ta bort allt annat som jag skrivit, börjar undra om jag egentligen bara borde ha knipit käft från första början och struntat i att ta ställning till något som jag, en trotsig liten sextonåring från lilla Österbotten, inte verkar förstå.

Men när skärmen tänds igen och jag ser ett bekant namn så skiner jag upp. Det är en av mina kompisar som svarat på en av hatkommentarerna jag själv också svarat på för att försöka förklara för denna människa varför det är fel att kalla någon för hora eller slampa. ”Synd bara att du int har något bättre att göra än att kalla någon hora på nätet hahahah”.

Jag har nu i efterhand inte orkat, eller snarare inte vågat kommentera så mycket på inlägget, men jag kollar upp det ibland, ser om det blivit något bråk, om inlägget ens finns kvar och om Lovisa själv gått ut med något om det. Videon har just nu 365 000 visningar och nästan 10 000 kommentarer, medans de flesta av hennes andra inlägg knappt har 100 kommentarer. Även om det var en vecka sedan inlägget lades upp slinker det ändå fortfarande in en och annan kommentar, största delen positiva, men också en hel del negativa och nästan skrämmande, både riktat till Lovisa men också till oss som vill förändra.

Lovisa, du ger mig kraft till att orka stå emot hatet! Så ta nu till vara på denna kvinnodag, allihopa, för det är dags att sluta hålla käft och ta ställning till detta, tillsammans!

PS. När jag vaknade nu imorse, dagen efter att detta inlägg publicerades, fick jag till min förvåning se att Lovisas inlägg på instagram tagits bort. Jag vet inte om det är hon själv som valt att ta bort det, vilket jag tvivlar på, eller så har Instagram själv bestämt sig för att ta bort det, vilket nog är mer sannolikt. Jag är inte arg, mest besviken över det hela. I Instagrams communityregler står det lite otydligt att ”vissa bilder av kvinnliga bröstvårtor” helt enkelt inte tillåts på deras sida, något som jag verkligen inte håller med om, för om man verkligen tänker på saken så är ju kvinnor och mäns bröstvårtor synnerligen lika. Så varför är just en kvinnas bröstvårtor så provocerande att de inte får visas?

Läs också

2 kommentarer

  1. Fritjof skriver:

    Bra bra bra bra! Orka skriva, också och allra mest just om det som är svårt och skaver. Till exempel men inte enbart eller mest för att det annars är helt omöjligt för en sådan som jag, medelålders karl, att förstå hur det är att vara i en så radikalt annan ända av genusspektret.

    • Wilma skriver:

      Det värmer verkligen i hjärtat och jag önskar att fler män skulle vara som du, sådana som lyssnar och intresserar sig för det hela. Tack!

Kommenteringen är stängd.