Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Okategoriserade

Varför läsa bok när jag kan se film?

8 Oct , 2013, 14.45 johannasandberg

 

”Att läsa en bok gör en klok” lyder rubriken i dagens (8.10.2013) reportage i Österbottens Tidningen om författaren Maria Turtschaninoffs turnering i Österbotten. Det här reportaget kunde inte komma mer passande. Här skrivs det nämligen om läsningen av skönlitteratur bland unga, ett mycket aktuellt tema för min egen del.

Senaste vecka inledde vi slutrakan av modersmålskurserna i gymnasiet vilket innebar att det var dags att skruva upp effekten av engagemang och analysförmåga till tvåhundra procent. Att läsa skönlitteratur är en naturlig del av modersmålsundervisningen i gymnasiet. Genrerna varierar från kurs till kurs, dock skall alla studeranden läsa. I vår skola har vår modersmålslärare valt att införa något som kallas för bokprat under kurs gång. För er som inte är insatta i det här kan jag förklara att det innebär att klassen grupperas i mindre grupper där vi diskuterar och analyserar böckerna vi läser. Typiska begrepp som intrig, miljö, personer, stilmedel och tema behandlas. De här bokpraten väcker ofta frågor och tankar till liv, vilket också hände mig igår, igen.

För att läsa en bok krävs det energi och fantasi av läsaren medan tittandet av en film inte alls kräver lika mycket energi. Det här kan liknas vid en teaterpjäs. Boken med dess text kan symboliseras av en regissör medan filmen kan liknas vid publiken. Både regissören och publiken påverkas av pjäsen men på olika sätt. Som regissör måste du skapa din egen tolkning av pjäsen med hjälp av din fantasi. Du föreställer dig var och på vilket sätt skådespelarna skall framträda samt hur kulisserna skall byggas upp för att på bästa sätt förmedla omgivningens miljö. Däremot som publik förväntas du inte fantisera lika mycket. Regissören har redan gjort sin tolkning och byggt upp pjäsen ur hans eller hennes tolkning. Allt är färdigt, du behöver bara ta in olika intryck och bearbeta dem för dig själv. Vad är nyckelord i det här? Jo, din fantasi och ditt engagemang. Jag skulle vilja påstå att det är bättre för oss människor att läsa böcker framom att se film. Böckerna tar oss till ravinkanten där vi tvingas stanna upp och fundera, vi måste analysera situationen och omgivningen. Filmen däremot erbjuder ofta färdiga utvägar, bron är redan byggd.

Jag har tänkt en del på det här med bok versus film. Som ungdom i dagens speedsamhälle, väljer jag ofta filmen framom boken bara för att jag inte orkar börja analysera och fundera på en massa olika svåra frågeställningar. Allt vi gör, alla val påverkar oss, vi tar modell efter sådant vi ser. På grund av det här analyserar jag ofta personer i min omgivning på basis av deras yttre egenskaper istället för de inre egenskaperna, även om jag i slutändan uppskattar det inre mer än de yttre. I en film är det enklast att skildra yttre egenskaper som utseende och beteende medan det är hemskt svårt att förmedla inre egenskaper som tankar, känslor och olika motiv. De senare framträder däremot ofta i litteraturen. Ur texterna förstår jag gradvis varför exempelvis huvudpersonerna i Tolstojs böcker handlar som de gör. Naturligtvis, han skriver ju vad personerna tänker och känner.

Konklusionen av det här tonar långsamt upp sig för mig. Jag inser att för mitt eget och andras bästa vore det viktigt att jag förkovrade mina kunskaper i litteraturens värld. Jag tror att mina ögon då skulle öppnas för orättvisor, förtryck och klasskillnader samtidigt som jag skulle förstå mig själv och andra bättre. Skulle du?

 

Bilden är tagen från addressen: http://www.k-state.edu/womenscenter/Violencework%20Advocacy/Womens%20Center%20Materials/Materials/Images/Literature3.jpg

 

(Bild: http://www.k-state.edu/womenscenter/Violencework%20Advocacy/Womens%20Center%20Materials/Materials/Images/Literature3.jpg)

2 kommentarer

  1. Netti skriver:

    Att se en film är att konsumera, att läsa bok är att vara medskapare av berättelsen. Personligen avundas jag de läsare som faktiskt ser konkreta bilder – ansikten, rum, gator – i huvudet medan de läser. Jag hör inte till dem, det måste vara något fel med mig kan jag tänka.

    I bokpraten plockar ni på de analytiska glasögonen, men jag undrar ibland om de unga inte längre läser av ren njutning och lust, för att de inte kan låta blir, för att de måste, för att det är så mycket som bultar och spränger inifrån. Tja, av alla andra anledningar än en mo.lärares litteraturpensum.

    • johannasandberg skriver:

      Jag hoppas att jag förstår dig rätt nu. Du ifrågasätter och funderar om unga överhuvudtaget läser längre, läser för läsupplevelsens skull. Det är en bra fråga. Tyvärr tror jag att många av oss unga inte har förstått att uppskatta böckernas värde och betydelse. Det här beror antagligen på flera olika orsaker men, personligen har jag en teori om att det beror på överutbudet av intryck i vårt samhälle. Människor orkar inte plöja genom böcker, det finns enklare vägar att skaffa sig bildning. Värt att observera i detta skede är att naturligtvis förkastas inte böcker av alla. Lyckligtvis finns det fortfarande många bokläsare där ute.
      Men låt mig konkretisera mitt resonemang. Säg att vi har ett bibliotek, A med fem olika böcker i sin bokhylla och ett bibliotek, B med 100 böcker i sin hylla. Personer som lånar böcker från A kommer antagligen att läsa alla fem böckerna från pärm till pärm medan personer som lånar böcker från bibliotek B får välja sådana böcker som intresserar dem. Det här gör att personerna i A-fallet kommer att komma i kontakt med sådan litteratur och sådana frågeställningar som de om de själva fick välja inte skulle läsa. Vice versa i B-fallet.
      Min poäng är att, speciellt unga (inklusive mig själv) i dagens samhälle har så mycket att välja mellan så de väljer de bästa bitarna av tårtan, det som är minst smärtsamt och det som kräver minst engagemang. Medvetenheten, kunskapen och intresset att tränga djupare ner i litteratur, kultur och tradition är mindre än förut, man skrapar endast på ytan och inget djupare. Sorgligt men sant.

Kommenteringen är stängd.