Topeliorden

En vanlig vintermorgon, jag går in genom ytterdörren och känner redan av den familjära stämning som karaktäriserar Topeliusgymnasiet. Kaffedoften sprider sig i källaren där eleverna sitter i sofforna eller runt borden och studerar eller bara tar det lugnt. Möter man en lärare i korridoren kan man diskutera vädret eller elevkårens senaste beslut som med vilken bekant som helst. Det är ett nöje att vistas i de prydliga utrymmena och teknologin håller toppklass. En helt vanlig förmiddag i Topeliusgymnasiet.

Vad jag försöker göra är att utan att försköna skolan allt för mycket skapa en bild av vad som i mina ögon skiljer det lilla gymnasiet vid älven från andra skolor. Lägg till att vi regelbundet ordnar teaterbesök och skolfester, för att inte tala om studieresorna. München, Berlin, Geneve och CERN, riksdagen, Viking Line och Wasa Teater är bara ett axplock av de resor som ordnats i skolans regi. Dessutom kan man plocka kurser från vår speciallinje. Läs laborationskurser via naturvetenskapslinjen, grunda ditt eget företag i linjen för företagskunskap eller spela innebandy med Jori Isomäki på skoltid.

Ofta dyker frågan om vad vi lär oss i gymnasiet kommer att gynna oss i framtiden. Med andra ord, är det nödvändigt att allmänbilda sig? Frågan ställer sig alla som överväger gymnasiet, men jag värderade inte den allmänbildningen på samma sätt som jag gör nu. Förutom studentbetyget och möjligheten att studera vidare tycker jag att gymnasiet lär för livet.

Detta inlägg är främst riktat till er, ni nior som har andra stadiet framför er. Jag var också mycket osäker vad gällde studieval, och det är jag också idag när nästa stora val står framför mig. Helt ärligt kan jag säga att jag inte en gång har ångrat mitt val att börja i Topeliusgymnasiet. Förstå mig rätt och tolka inte det här som ett försök att bestämma över ert val. Mitt budskap till er är att tänka efter en extra gång innan ni förkastar idén att spendera tre år till med att skaffa allmänbildning.

För att summera och samtidigt försöka ta avstånd från den sliskiga hyllning jag just tillägnat Topeliusgymnasiet kan jag konstatera att vår skola helt enkelt är förträfflig.

”Gymnasiet är precis som högstadiet”, sa de. ”Bullshit”, sa David.