Topeliorden

Höstlovet ägde rum förra veckan. Topelianer njuter av ett tvådagars höstlov, måndag och tisdag. Trots detta är det ganska vanligt att dra ut på det lite genom att åka till sydligare breddgrader. Då blir det automatiskt en veckas ledighet istället för två dagar. I alla fall jag tar för givet att det behövs åtminstone en vecka under en södernresa. Eller hur?
När vecka 41 började lida mot sitt slut och det efterlängtade lovet närmade sig dök det upp en massa statusar på min facebook-sida om hur skönt det ska bli att åka till södern. Det allra mest förekommande resmålet var Turkiet. Medan jag läste statusarna gick det några flashbacks genom mitt huvud. Jag har också erfarenheter från Turkiet.
År 2005 åkte jag som 10-åring till Turkiet med min familj och far- och gudföräldrar. På den tiden var jag inte medveten om det fantastiska i att resa. När vi steg ut ur planet och jag andades in nattluften utropade jag: ”Vad det luktar illa här, jag vill hem igen!” Det var inte så att luften var onormalt förorenad eller så, det bara råkade vara så att Turkiet luktade annorlunda än Finland. Jag kunde ha satt mig på planet tillbaka till Finland den dagen om det inte vore för att mamma höll stadigt i min hand.
Den resan fick alltså inte den bästa av inledningar. En vecka tillbringade vi i detta land fullt av män som försökte ropa in oss till sina restauranger, äckligt sött turkiskt godis rullat i florsocker och steniga stränder. En kväll satt vi på en restaurang när kocken kom till vårt bord och pratade vänligt med mina föräldrar medan han försiktigt tog mitt, på den tiden, långa blonda hår i sina händer och började leka med det. Mina föräldrar skrattade och sade åt mig att kocken var mycket förtjust i mitt hårsvall. Jag tyckte det var läskigt. Jag gillade inte uppmärksamheten jag fick av killarna där.
Det är inte så att jag tycker illa om Turkiet, jag bara råkade få en lite sämre bild av det den gången. Jag kan tänka mig att åka tillbaka en dag för att krossa några fördomar. Jag hoppas att alla som upplevde Turkiet på höstlovet hade en bättre upplevelse än mig. Själv stack jag till Sverige och hälsade på släktingar.
Var det någon som faktiskt stannade hemma?