Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Emma Löfdahl

Penkkistraditioner

20 feb , 2016, 15.55 Emma Löfdahl

 

Penkkis är över. I torsdags var det treornas sista dag i skolan, nu är det vi, tvåorna, som är äldst. I Topeliusgymnasiet finns det en tradition som tangerar detta. Nere i källaren finns det ett rum som allmänt kallas lastenhuone och inne i det rummet får bara den äldsta årskursen vistas. Inne i rummet finns en några decimeter hög, gul tomte. Som avslutande akt på penkkis ger treorna över Tomten till tvåorna som en symbol på att nu far de ut och nu är vi äldst. Vi har ett ansvar eftersom vi är äldst, men det kommer också privilegier.

Den som har Tomten har makten. Den som har makten har lastenhuone. Traditionen går vidare.

”Kom! Vi ska ta en gruppbild i lastenhuone!” Vi springer ner från andra våningen, två trappor ner till källaren där elevutrymmena finns. Genom källaren, ettorna tittar frågande på oss. Det är ganska tyst i källaren men när vi öppnar dörren till lastenhuone möts vi av hög musik och prat. En av klasskompisarna har tagit med sig sin musikspelare enkom för tillfället. Jag förvånas av hur bra väggarna, till största del bestående av fönster, stänger ut ljudet. Vi tar en gruppbild. Och så sitter vi där, nästan hela klassen. Jag tittar mig omkring, inser att det kanske är första gången som nästan hela klassen tillbringar en rast tillsammans på ett och samma ställe. De utklädda treorna kommer genom källaren, öppnar dörren och slänger in lite godis åt oss innan de far vidare genom skolan.

Allt känns så fridfullt, men det var bara lugnet före stormen, för på matrasten är Tomten borta. ”Tomten är borta! Vem har tagit Tomten?” Tomten är ju bara en symbol för att vi är äldst, men traditioner, vilken form det än har, har en tendens att få folk att reagera. Oberoende hur man förhåller sig till traditioner av olika slag, så måste man medge att de har en stor inverkan på folk, om Tomten inte skulle ha hört till traditionen tror jag inte att lika många skulle ha reagerat som de gjorde.

Många i klassen blev väldigt upprörda, men det är på ett sätt fint att märka hur motgångar, så som den försvunna Tomten, får klassen att samarbeta för ett gemensamt mål; att få tillbaka Tomten. Efter mycket letande, frågande och frustration redde allt upp sig. Vi hann till och med göra en lapp där vi efterlyste Tomten. Den som hade tagit tomten lämnade tillbaka den frivilligt. Men nu är det över, förlåtet och vardagen fortsätter som vanligt.

Musiken sprider sig i rummet bland finklädda ungdomar. För idag är det fredag och de äldstes dag. Det finns så många traditioner i gymnasiet.

IMG_3927[1]IMG_3930[1]

Kommenteringen är stängd.