Topeliorden

Text, kultur och identitet, det är namnet på den modersmålskurs som jag nu går på. Efter mycket prat och diskussioner skulle vi skriva några ord på tavlan som associerade till orden text, kultur och identitet och ett av orden jag skrev var efterlajvpizza.

”Det låter lite som en haschtag”, tyckte Netti, vår modersmålslärare. Det kanske det gör, men för mig har ordet en mycket större betydelse.

Först ska jag förklara ordet lajv. Det är inte live, som i ett live-framträdande. Det är lajv som i levande rollspel. ”Det är lite som teater utan manus”, brukar jag förklara. Eller när jag är lite mindre seriös: ”Det är när vi springer utklädda runt i skogen och jagar varandra med låtsasvapen.”

Efterlajvpizza är något av en tradition inom Eloria, den förening som ordnar lajv i Svenskfinland. Alltid efter ett lajv åker alla eller en del av de som deltagit och äter tillsammans. Oftast är det pizza, men senast åt vi faktiskt hamburgare. Men det heter ändå efterlajvpizza fastän maten vi äter är något annat. Efterlajvpizza är ett begrepp, lite som ett insideskämt, eftersom det är bara de som är involverade i det som förstår innebörden. Fastän jag inte lajvat så länge (om jag ska vara helt ärlig har jag bara lajvat tre gånger och ätit efterlajvpizza två) ger ordet mig fina associationer och framkallar oförglömliga minnen. Efter mitt första lajv gjorde jag till och med en liten minnesbok med karaktärspapper, bilder, tidningsurklipp och citat.

Hela idén med efterlajvpizza är inte egentligen pizzan, utan det är att efter lajvet umgås med varandra och prata och diskutera igenom allt som hänt under lajvets gång. Dela minnen, fundera vad det egentligen var som hände och bara prata. De som har suttit och prata med mig i skolkorridoren har antagligen fått höra en hel del babbel om allt som hänt under mitt senaste lajv hundra gånger om. Det är lite som att jag fortsatt efterlajvpizza-pratet, fast utan själva pizzan.

Lajvandet, det har blivit en del av min identitet och det är också en del av den kultur jag lever i. Och texten, den kommer in lite överallt. Eller ingenstans, det är lite som man tolkar det. För min del kommer den in hela tiden, för jag är en skrivande människa. Jag har skrivit så mycket om lajvet både före och efter det. Och nu skriver jag här. Text, kultur och identitet.

Jag tror alla har något eget som motsvarar min efterlajvpizza. Ett ord, som för andra inte betyder något speciellt, men för en själv betyder det så himla mycket.