Topeliorden

Internettrender, topplistor, knäppa illustrationer och framförallt berättelsen om en tonårig pojke i högstadiet. Allt detta hittar du i boken Zoo! #1: Virala genier, som är skriven av Kaj Korkea-aho och Ted Forsström. Zoo! #1 är skriven för högstadieelever, och kanske främst pojkar, så för mig som ännu bara är gulnäbb är det lätt att uppskatta denna humorpräglade högstadieberättelse.

Huvudkaraktären Atlas börjar åttan i högstadiet utan sin bästa vän Elliott, som ska bo utomlands i ett år. Atlas ser till att Elliott inte missar någonting viktigt som händer i skolan genom att hålla kontakten med honom via e-post, och Atlas har mycket att berätta om. Det dyker upp nya elever i klassen, internettrenden “våffling” föds och Atlas blir utsedd som kandidat till skolstyrelsevalet. Atlas och Elliott driver dessutom en seriestripp på nätet och Atlas tecknar flitigt. Hans bisarra teckningar hamnar med i e-postmeddelandena i form av Pentti Otsamos illustrationer. Bilderna förhöjer verkligen läsupplevelsen och beskriver allt det som inte riktigt går att beskriva med ord.

Det stereotypa högstadiets saga har redan berättats många gånger och det mest kända exemplet är troligen Bert-serien av Anders Jacobsson och Sören Olsson. Precis som böckerna om Bert handlar Zoo! #1: Virala genier om en tonårig pojke som på ett komiskt sätt berättar om sina upplevelser och tankar om högstadiet, vänner, kärlek, puberteten och allt annat som kretsar i huvudet på de flesta i den åldern.

Korkea-aho och Forsström lyckas verkligen med skildringen av högstadielivet, dessutom moderniserar de genren genom att i handlingen uppta internet och hur det används av dagens ungdom, med chatter och trender. Begreppet “våffling” föds när Atlas klasskamrat Justus använder ett våffeljärn på ett högst omoraliskt sätt, filmar och laddar upp det på internet. Klippet blir självklart en succé. “Våffling” är en parodi på internettrender som kan uppkomma ur vad som helst, bara det är tillräckligt idiotiskt.

Författarna använder ett modernt språk och drar sig inte för att använda engelska uttryck istället för att halvtaskigt försöka översätta dem. För det mesta talar karaktärerna på ett sätt som jag som ungdom känner igen mig i, och det är viktigt när det kommer till ungdomsböcker. Dock finns det en risk att bokens språk inte hålls relevant så länge. I högstadiet pratar de flesta på ett visst sätt i ungefär ett halvår, sedan kommer nästa trend som ska följas. Exempelvis var min farmor överraskad över att höra min syster använda ordet “nätt”, ett ord som kan anses vara gammaldags får nytt liv i ungdomens språkbruk.

Med en klar målgrupp, bra insikt om högstadielivet, dråplig humor och en prövad handling i en modern miljö kan Zoo! #1: Virala genier bli en bok som många högstadieungdomar fastnar för. Bra är ju det, eftersom boken bara är den första delen i en planerad serie. Jag väntar absolut på Zoo! #2 och fortsättningen på Atlas högstadiesaga.

I Zoo! #1 gör författarna parodi på internettrender som uppstår ur brist på självbevarelsedrift eller bara ren idioti.