Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Resa

Semesterinstinkter

17 sep , 2017, 13.44 jakobholm

 

För en vecka sedan åkte jag på en gruppresa till Kroatien med Jeppo Ungdomsorkester. Vi spelade på en musikfestival och avnjöt på samma gång en skön semester. Under vår vistelse bodde vi på ett enormt semesterområde med camping, stugor, pool, sandstrand och självklart en välfylld matbuffé. Denna resa gav mig ny insikt i den inverkan som en södernresa kan ha på människan.

Den första dagen när alla hade inkvarterats i sina semesterstugor gick jag och mina vänner ut på upptäcktsfärd. Vi vandrade längs stranden och skrockade åt de väloljade turisterna som låg och stekte sig. De som inte vilade kom springande med förfriskningar i ena handen och glass i den andra. Speciellt komiskt var det när vi såg de vanaste turisterna, som hade hyrt segways för att kunna transportera sig snabbare från stranden till affären. Man kan lätt säga att vi kände oss överlägsna, vi som gick istället för att rulla. Det var inte förrän nästa dag som vi oväntat nog började känna effekterna av vad jag kallar ”semesterinstinkterna”

Frukostbuffén var som sagt välutrustad och vi provade allt den första morgonen, det var nog där jag tog första steget i min förändring. På ett av borden serverades friterade degbollar med en lägligt placerad skål nutella bredvid. Denna smått oetiska frukost blev min favorit från dag ett. Naturligtvis kände jag åtminstone en gnutta skam där jag satt och stoppade in degbollar på rad, men det kändes även som att kroppen på något sätt kopplade bort dessa känslor för att kunna njuta mera av alla diverse onyttigheter.

Gångavståndet på ca 1,5 kilometer mellan stugan, affären, stranden och restaurangen började kännas plågsamt. Värmen låg på och en mage full av degbollar gjorde inte vandringen lättare. Vi gick förbi segwayuthyrningen och under ett ögonblick kände jag en lust att sluta gå, och börja rulla. Denna tanke skakade jag snabbt bort då jag insåg att jag bara var ett steg (eller en rullning) från att bli precis som de turister som jag hade skojat om dagen innan.

Rabattkupongen för segwayuthyrning förutspår människosläktets oundvikliga utveckling.

En morgon vaknade jag av ett dån. Det åskade, och det åskade länge. Blixtar slog ner till höger och vänster, allt medan regnet öste ner som sällan tidigare skådat. Vid det här laget hade jag släppt alla känslor om överlägsenhet och var därmed en turist som alla andra. Jag ville bara njuta av semestern. Denna önskan hotades nu av ovädret, då frukosten skulle stänga om en halvtimme. Människor började kika ut ur sina stugor, vi likaså. Lugnare väder fanns inte i sikte och det var då vi gjorde valet att springa ner till frukostbuffén. Vi utmanade Tors vrede och syndafloden 2.0 utrustade med engångsregnrockar av plast. Det var blött och skrämmande att springa ute i sådant väder, men det värsta var ändå att den dagen serverades det inte degbollar till frukosten. Allt var förgäves i mina ögon, jag åt bacon och ägg toppat med besvikelse.

Nöden är uppfinningarnas moder. Här torkas regnvåta strumpor under en köksfläkt.

När semesterinstinkterna aktiveras hamnar människan i ett läge som låter henne njuta fullt ut av sin semester. Uppfinningsrikedom och en avslappnad attityd gör oss till de perfekta semestervarelserna. Vad är poängen med att åka på semester om man inte kan äta friterade degbollar med nutella på morgonen? De väloljade turisterna som låg på rad och solade sig gjorde helt rätt, de tänkte inte låta något komma emellan dem och den perfekta semestern. Trots att jag till en början var skeptisk är jag nu glad att jag njöt fullt ut, och för det kan jag nog tacka mina semesterinstinkter!

 

Kommenteringen är stängd.