Topeliorden

Vi bokpratar i Topeliusgymnasiet. Just nu är det abirna som bokpratar om klassiker. Som lärare går jag runt bland grupperna, sätter mig ner och lyssnar till läsarna. Någon har sagt att det finns lika många tolkningar som en bok har läsare. Efter alla dessa år av bokprat kan jag bara hålla med.

Ingen direkt stapel med klassiker, utan brinnande böcker i MO6. Textens makt.

Idag väcktes tankar kring läsning, varför vi läser i skolan och varför jag själv läser. Mina spridda tankar om läsningen kunde sammanfattas i ett slags prosadikt jag skrev en gång.

****

Ändå, trots allt och framför allt:
läsning som upplevelse och beröring, som ett knytnävsslag eller en stilla smekning, läsning som ett sätt att se andra och få syn på sig själv, läsning som samtal och tanke, läsning för att resa i tid och rum, läsning som tröst och nöje, som bilder i huvudet, på blodigt allvar eller som tidsfördriv, läsning som flykt eller konfrontation, som ren lust eller tråktid, läsning för att leva eller överleva, läsning i brist på annat eller för att man helt enkelt inte kan låta bli.