Topeliorden

När studentskrivningarna var över hamnade vi abiturienter ut för någonting som vi i princip aldrig upplevt förut, dvs. en vardag utan skola. Plötsligt var vi inte längre tvungna att stiga upp tidigt på morgnarna och bege oss av till skolan längs med den väg vi i många år hade nött på varje vardag, från måndag till fredag. Jag tror jag talar för alla när jag säger att det kändes väldigt underligt. Personligen fylldes jag av en mycket bitterljuv känsla, speciellt eftersom jag är en person som uppskattar trygghet och rutiner. Gymnasiet hade visserligen inte varit en barnlek, men samtidigt hade vi i skolan lyckats skapa en trygg miljö med mycket god gemenskap. Den var vi nu mer eller mindre tvungna att ge ifrån oss.

Vad ska jag göra nu? blev den stora frågan för mig. Jag hade lagt all min energi på att ta mig igenom studentskrivningarna och hade därmed inte funderat så mycket på vad jag skulle göra när de var skrivna. Under de första lediga dagarna var jag så rastlös och upp i varv att jag städade mitt rum från golv till tak. Jag tror inte att jag någonsin haft ett så välstädat rum som jag hade efter mina två dagar av storstädning. Efter det kom kraschen. Då var jag så slut att jag i princip inte lämnade mitt rum på ytterligare ett par dagar.

Sedan blev det dags att söka vidare till utbildningar och just det blev nästan det enda existerande samtalsämne emellan mig och mina skolkamrater. Vart ska du söka? Hur gjorde du när du valde? Kan du hjälpa mig att bestämma mig? Är det svårt att ansöka? Tänk om det blir fel! En del av oss åkte iväg för att skriva högskoleprovet medan andra påbörjade jakten på inträdeslitteratur till utbildningar i Finland. Efter många funderingar och mycket velande hade vi alla så småningom skickat iväg våra ansökningar.

Just nu har många av oss påbörjat läsningen inför inträdesproven. En del dagar går läsningen bra och andra dagar skulle vi helst vilja slänga boken i väggen. Skillnaden mellan den litteratur vi läser nu och den vi läste i gymnasiet är att det är vi själva som har valt att ge oss in i det ämne vi läser om till inträdesproven. Jag har lyssnat på sökanden till Hanken som berättat om hur intressant inträdeslitteraturen är och det är någonting som inte jag kan förstå. Samtidigt förstår sig inte de på dem som just nu läser som lyrik- eller epikanalys, men det är så det ska vara!

Bortsätt från förberedelser inför inträdesprov, planering inför utbytesår eller volontärarbete ser våra dagar inte helt likadana ut. En del av oss har skaffat sig ett tillfälligt jobb medan andra satsar på återhämtning efter alla skolår. Vad vi alla däremot har gemensamt är en framtid full av möjligheter. Just nu står många dörrar öppna och det kommer att bli intressant att se vart vi oss i världen vänder. Det gäller att hålla ögon och öron öppna om ni vill se vart vi, Topeliusgymnasiets abi15 slutligen hamnar.