Topeliusgymnasiet i Nykarleby

Okategoriserade

Att uppfatta och förstå, en abiturients syn på hörförståelsen

8 sep , 2014, 11.14 Heidi Nylund

 

”Bli inte orolig om hörförtåelseprovet känns svårare än vanligt – då är det svårare för alla andra skribenter också”, så står det i prepkursboken i engelska. Jag tänkte på det där citatet när jag satt och kryssade för de svar som verkade vettigast. Av de 37 000 abiturienter som gjorde hörförståelsen i engelska i morse är jag inte den enda som tyckte att det var svårt. Det fick jag bekräftat direkt när vi stigit ut ur skrivsalen och fick kommunicera med varandra igen. I den första delen hade jag svårt att uppfatta vad killen sade. Orden flöt ihop för honom och uttalet var något i särklass. Jag hade aldrig hört något liknande förut. Den indiska engelskan skulle vara a piece of cake i jämförelse.
Mina tankar började kretsa kring varför det var nödvändigt att använda en sådan mystisk accent i hörförståelsen i engelska. Jag har redan fullt sjå med att försöka uppfatta allt som en vanlig amerikan eller engelsman säger och försöka tolka det för att sedan välja rätt alternativ. Ibland är det dessutom svårt att välja mellan olika alternativ eftersom alla mer eller mindre verkar vettiga i sammanhanget om man råkat missa ett avgörande ord. Att jag dessutom ska tvingas föröka uppfatta en accent som jag aldrig hört förut kändes taskigt. Skotska eller australienska köper jag men det där kunde jag inte ens placera på världskartan.

Av alla de hörförståelser jag plöjt igenom under min gymnasietid tar den där priset. Jodå, det är engelska på A-nivå och jo, det ska vara krävande, men är det inte tillräckligt mycket jobb att höra igenom en intervju och föröka få sig ett hum om vad det handlar om? Det enda jag funderade på var: varför pratar han så konstigt, vad är det här för accent, försöker han låta dum på riktigt? Var det ingen som satte sig in i abiturientens sits när den där första delen blev gjord?

Kommenteringen är stängd.